Jazzen kom till Sverige som amerikansk dansmusik på 1920-talet. I flera decennier handlade det om att spela så likt förebilderna som möjligt. Men under 1950- och 1960-talen hände något. Svenska musiker började ta in folkvisor, psalmer och ett nordiskt vemod i jazzen, och resultatet blev en egen klang som har präglat svensk jazz sedan dess.
Ack Värmeland du sköna
Ett tidigt och berömt exempel är den gamla visan Ack Värmeland du sköna. Saxofonisten Stan Getz turnerade i Sverige 1951 och spelade in den med svenska musiker. Låten spreds sedan i USA under namnet Dear Old Stockholm, och Miles Davis spelade in den 1952. På så sätt blev en svensk folkvisa en jazzstandard som spelas över hela världen.
Lars Gullin
Barytonsaxofonisten Lars Gullin var en av de första svenska jazzmusiker som fick internationell uppmärksamhet. Hans spel var mjukt och melodiskt, och hans egna kompositioner hade ofta en ton som många har hört som typiskt svensk, med drag av folkmusik och psalmer. Lyssna på hans inspelningar från 1950-talet för att höra hur det lät.
Tre inspelningar att börja med
- Stan Getz: Ack Värmeland du sköna, inspelad i Sverige 1951.
- Jan Johansson: Jazz på svenska, utgiven 1964.
- Monica Zetterlund och Bill Evans: Waltz for Debby, inspelad 1964.
Jazz på svenska
Pianisten Jan Johansson gav 1964 ut skivan Jazz på svenska, inspelad tillsammans med basisten Georg Riedel. Där spelas svenska folkvisor och låtar i en lugn, sparsmakad duo. Skivan har blivit en av de mest sålda och spelade svenska jazzskivorna någonsin och är för många den självklara bilden av hur svensk jazz låter. Basen på skivan nämner jag också i texten om kontrabasen.
Monica Zetterlund och Bill Evans
Samma år spelade sångerskan Monica Zetterlund in skivan Waltz for Debby tillsammans med den amerikanske pianisten Bill Evans och hans trio. Titellåten fick svensk text av Beppe Wolgers och kom att kallas Monicas vals. Skivan blev ett möte mellan amerikansk jazztrio och svensk vistradition.
Efter 1960-talet
Linjen från folkvisan har fortsatt. Under 1990- och 2000-talen nådde Esbjörn Svensson Trio, ofta kallad e.s.t., en internationell publik med en jazz som lånade både från pop, elektronik och nordisk melodik. Många yngre svenska musiker arbetar i dag med folkmusik och jazz sida vid sida, och gränsen mellan genrerna har blivit allt mer flytande.
Varför låter det svenskt?
Det är lätt att bli romantisk och tala om skogar och vemod. Mer konkret handlar det om melodier i moll och i gamla kyrkotonarter, om långsammare tempon och om ett sparsamt spel där tystnaden får ta plats. Mycket av det kommer direkt från folkvisorna och psalmerna, som många svenska musiker vuxit upp med.
Vill du sätta in den svenska jazzen i ett större sammanhang finns texten om jazzens epoker, och i guiden till att börja lyssna på jazzskivor finns Jazz på svenska med bland grundskivorna.