Många som vill börja lyssna på jazz fastnar redan vid första steget. Det finns så mycket, och de berömda skivorna kan låta svåra eller gamla vid första lyssningen. Den här guiden ger ett sätt att börja: en handfull grundskivor från olika epoker, ett enkelt sätt att lyssna på en jazzlåt och några råd om hur man går vidare.
Hur en jazzlåt är byggd
Den vanligaste formen i jazz är enkel. Bandet spelar först melodin, som kallas temat. Sedan tar musikerna solon i tur och ordning över samma ackordföljd som melodin. Ofta byter solisterna fraser med trumslagaren mot slutet, och till sist spelas melodin igen. Formen går runt hela tiden, varv efter varv, även när melodin inte hörs. Har du lärt dig tolvtaktsbluesen har du redan en av de vanligaste formerna.
När du vet det blir det lättare att följa med. Du kan höra var solisten är i formen, när nästa solo börjar och när melodin kommer tillbaka.
Fem lyssningsråd
- Lyssna på hela skivan, inte bara enstaka låtar.
- Lyssna på samma skiva flera gånger under några veckor.
- Följ ett instrument i taget, till exempel basen.
- Läs vilka som spelar. Det är vägen vidare.
- Ge det tid. Det som låter svårt första gången blir ofta en favorit.
Tolv grundskivor
Listan är ett förslag, inte ett facit. Skivorna är valda för att de täcker olika epoker och stilar, för att de är lätta att hitta och för att de håller för många lyssningar.
Louis Armstrong: Hot Five och Hot Seven
Inspelningarna från 1925 till 1928 finns i flera samlingar. Ljudet är gammalt, men här föds jazzsolot. Börja med en samling och lyssna efter Armstrongs trumpet.
Duke Ellington: Ellington at Newport
Liveinspelningen från jazzfestivalen i Newport 1956 fångar Ellingtons orkester när den återupptäcktes av en ny publik. Ett bra sätt att höra hur ett storband låter på scen.
Count Basie: The Atomic Mr. Basie
Ett storbandsalbum från 1958 som är fullt av sväng, tydliga riff och korta solon. Lätt att tycka om från första lyssningen.
Ella Fitzgerald och Louis Armstrong: Ella and Louis
Från 1956. Två av jazzens största röster sjunger standardlåtar med en lugn kvartett. En perfekt introduktion till jazzsång.
Thelonious Monk: Brilliant Corners
Från 1957. Monks melodier är kantiga och överraskande, men när man vant sig vill man inte vara utan dem. Ett bra exempel på hur bebopen utvecklades vidare.
Art Blakey and the Jazz Messengers: Moanin’
Hard bop från 1958, med blues och gospel i botten och ett trumspel som driver fram allt. Titellåten är ett av de bästa exemplen på fråga och svar i modern jazz.
Miles Davis: Kind of Blue
Från 1959 och en av de mest sålda jazzskivorna någonsin. Lugn, öppen och modal, med John Coltrane, Cannonball Adderley och Bill Evans. Om du bara ska höra en jazzskiva, välj den här.
Dave Brubeck Quartet: Time Out
Också från 1959. Skivan leker med ovanliga taktarter, men den är melodisk och lättlyssnad. Den visar att jazzen kan vara både experimentell och populär.
Charles Mingus: Mingus Ah Um
Ännu en skiva från 1959, ett av jazzens rikaste år. Mingus blandar blues, gospel, storbandstradition och humor. Basen står i centrum, eftersom Mingus själv var basist.
Bill Evans Trio: Sunday at the Village Vanguard
Inspelad live i New York 1961. Pianotrion som samtal mellan tre jämlika musiker, med basisten Scott LaFaro i en framträdande roll. Hör den tillsammans med syskonskivan Waltz for Debby från samma kvällar.
Jan Johansson: Jazz på svenska
Svenska folkvisor som pianojazz, utgiven 1964. En av de mest spelade svenska jazzskivorna och en bra väg in för den som tycker att amerikansk jazz låter främmande. Mer om bakgrunden i texten om svensk jazz och folkvisan.
John Coltrane: A Love Supreme
Inspelad i december 1964 och utgiven 1965. En svit i fyra delar, intensiv och andlig. Kanske inte den första skivan att börja med, men en som många kommer tillbaka till hela livet.
Vägen vidare: följ musikerna
Det bästa sättet att hitta vidare i jazzen är att följa musikerna, inte genrerna. Gillar du pianisten på en skiva, leta upp hans eller hennes egna skivor. Gillar du basisten, se vilka andra han eller hon har spelat med. Jazzmusiker spelar med många olika konstellationer, och varje skiva är en dörr till flera andra. Skivbolag som Blue Note, Prestige, Verve och ECM har också haft tydliga profiler, och att följa ett bolag kan vara ett annat sätt att hitta nytt.
Live eller studio?
Flera av skivorna på listan är liveinspelningar, och det är inget sammanträffande. Jazz bygger på improvisation, och på scen tar musikerna ofta fler risker än i studion. Låtarna blir längre, solona friare och publiken hörs. Studioskivor är å andra sidan ofta mer genomarbetade, med bättre ljud och tydligare arrangemang. Lyssna gärna på samma musiker i båda formerna. Skillnaden kan vara stor, och den säger mycket om hur jazzmusiker arbetar.
Format och lyssning
Det spelar mindre roll om du lyssnar på vinyl, cd eller streaming. Det viktiga är att du lyssnar ordentligt. Praktiska råd om format, högtalare och var man hittar skivor finns i texten vinyl, cd eller streaming. Vill du även börja med bluesen finns listan åtta bluesskivor att börja med.
Från skivan till scenen
Skivorna ger grunden, men jazz är först och främst en levande musik. När du har lyssnat ett tag, gå på konsert. Du kommer att höra skillnaden direkt: musikerna reagerar på varandra, på rummet och på publiken, och ingen kväll blir den andra lik. Hur du hittar konserterna beskriver jag i guiden till livejazz och blues i Halland och Göteborgstrakten.