Artisterna
Korta presentationer
signerade Kjell Ringström
Blues
Transfusion featuring Peps
Tisdag
13 juli klockan 22.15
Peps hörde jag första gången i ett TV-program. Vilket kommer
jag inte ihåg. Han spelade gitarr och sjöng blues. Lightnin'
Hopkins eller kanske nån John Lee Hooker-låt, det minns jag
inte heller. 60-tal var det i alla fall. Jag blev otroligt imponerad eftersom
han lät så j-a svart. I stan fanns ett band som hette Blues
Quality (fruktansvärt bra band om man tänker på hur dåliga
alla idolerna var då och faktiskt även om man inte
tänker på det). Dom, Peps och Blues Quality, gjorde en LP som
heter Sweet Mary Jane och var nog den första med ett svenskt bluesband.
Den var bra! dessutom 3 *** i Orkester-Journalen minsann.
I kväll blir det blues på högvarv med Peps och några
av de bästa musiker man kan tänka sig i det här sammanhanget.
Trummisen Bosse Skoglund har varit med sedan hur länge som
helst. Som musiker utanför jazzkretsarna hörde jag honom första
gången med Nature ,saliga i åminnelse, och tänkte att
det funkar väl inte! Han är ju jazztrummis. Men det gjorde det.
Och fruktansvärt bra dessutom. Resten av Blues Transfusion borde vara
kapabla att överföra ett och annat också. Ingen dålig
laguppställning!
Håkan Broström på alt & sopransax, Max
Schultz på gitarr, Pierre Swärd på Hammond
och
Petter Gunnarsson på bas.
Upp
Little
Jennie & The Blue Beans
Tisdag
13 juli klockan 21.00
Är en bluesgrupp som funnits i två år. Lilla Jenny själv
är munspelare och sjunger dessutom. Hon har jobbat med Tommy Körbergs
bluesband, Monaco Bluesband med flera. 1998 fick hon Scandinavian Blues
Associations stipendium. Stilen är musik i Muddy Waters, Big Mama
Thorntons och Little Walters anda. De andra tjejerna i bandet är Vivvi
Hasselrot - gitarr och sång, Marie Martens - bas och sång
samt trummisen Justina Lakin.
Little
Jennie & The Blue Beans egen hemsida
Upp
Beppes
Bluesband
Tisdag
13 juli klockan 20.00
... bjuder på Dynamite R & B. Kvällens lokala gäster
spelar enligt envisa rykten helst pilsnermusik. Förmodligen betyder
inte det Umpa-umpa och Lederhosen. Det är bäst att kolla det!
Upp
ESQ
& Ginestra
Onsdag
14 juli klockan 20.00
Det var länge sedan vi vi fick höra husbandet
i en egen avdelning. Men nu är det dags. Och dessutom i en ovanligt
spännande kombination med stråk-kvartetten Ginestra. Musiken
är Ewans. Arrangerad för ESQ och Ginestra. Ofta när jazzmusiker
ger sig i kast med stråkar går de i "Mantovani-fällan".
Sötslisk och slätstruket.
Ewans arrangemang utgår från de melodiska och rytmiska
elementen i de låtar han bearbetar vilket får musiken att kännas
som en naturlig helhet, inte jazzgrupp med stråkmatta. Som
vanligt i Jazzdags- sammanhang ger mötet mellan musikerna en extra
dimension till musiken. När det till på köpet är fråga
om två fasta grupper som möts så blir spänningsmomentet
åtskilliga hack större.
Vi som hört ESQ vet ju att lyhördhet och kommunikation är
deras kännemärke och jag kan försäkra att just dessa
beståndsdelar också är kännetecknande för en
bra stråk-kvartett. Ginestra är en bra stråk-kvartett.
Jag vet att ni kan se fram emot en osedvanligt spännande
och underhållande avdelning med Ginestra och ESQ.
Ewan Svensson-gitarr, Ove Ingemarsson-sax, Matz Nilsson-bas,
Magnus Gran-trummor.
Ewans egen
hemsida
Upp
Jojje
Wadenius
Onsdag
14 juli klockan 22.00
Hör till generationen som dök upp under influenser från
Beatles-epoken. Made in Sweden var den grupp där han först uppmärksammades.
1972 försvann han till USA och Blood Sweat & Tears och har jobbat
där med avbrott sedan dess. Just nu är det ett sådant avbrott
och han är alltså i Sverige. Mycket spännande skall det
bli att höra honom tillsammans med Ewan och Rune Gustafsson.
Upp
Rune
Gustafsson
Onsdag
14 juli klockan 21.00
...är en gammal jazzdagsbekant. Han
är en ovanlig jazzgitarrist på det sättet att hans stilideal
kanske inte är de vanliga: be-bop, swing, Django Reinhardt o.s.v.
Hos honom kan man höra ekon från pianisten Lennie Tristano,
en inte särskilt kommersiellt gångbar men mycket inflytelserik
musiker. Tristanos idéer är i vilket fall som helst inte så
dumma eftersom de i Runes fall har fått till följd att han har
en otroligt vaken inställning till sitt eget spel. Han hemfaller sällan
eller aldrig till att göra det väntade. I stället är
en lyssning på hans musik fortfarande fylld av originalitet och glada
musikaliska överraskningar.
Rune
Gustafsson trio
Upp
Georgie
Fame
Torsdag
15 juli klockan 22.00
Eller Clive Powell hör man ofta nu. Men inte tillräckligt ofta
som lanserad artist utan mer som kompmusiker till Van Morrison. What a
shame sweet Georgie Fame. Han räcker till alldeles utmärkt på
egen hand. Professionell musiker i snart 40 år. 1962 blev han ledare
för Billy Furys band The Blue Flames. 64 hade han en hit med låten
Yeah Yeah och har sedan dess varit en artist att räkna in bland de
legendariska. The Blue Flames har upplösts och återuppstått
i flera omgångar under årens lopp. Intressant är att musiker
som John McLaughlin och Mitch Mitchell var medlemmar i tidiga upplagor
av gruppen. Hans arbetsfält har varit mycket vidsträckt med ytterpunkter
som Ballad of Bonnie and Clyde och en inspelning av Chet Baker-låter
med textsatta solon. En lysande sångare och mycket personlig organist.
Upp
Rigmor
Gustavsson
Torsdag
15 juli klockan 21.00
Hon är kanske inte känd för den riktigt stora, breda publiken.
Än! 1996 skivdebuterade hon med ett amerikanskt band. Inte så
konstigt eftersom hon bodde och studerade i New York 93-96. Rigmor gillar
att använda rösten som det blåsinstrument den faktiskt
är. Tonsäkert med ett personligt uttryck där man dock kan
spåra influenser från sådana som Sarah Vaughan och Ella
Fitzgerald. Hon väljer repertoar ur "The American Songbook" men också
annat och på debutplattan fanns också egna låtar.
Upp
Jacob
Karlzon
Torsdag
15 juli klockan 21.00
Hans Fridlund, Expressens jazzguru, har skrivit
om Jacob att ..."han tycks ha någon sorts direktkontakt med Jan Johansson
däruppe i pianohimlen"... Det är ett intressant faktum i dagens
jazz att influenser inte nödvändigtvis måste vara amerikanska.
Vad gäller Jacob för övrigt bör det påpekas att
han minsann inte enbart är ackompanjatör till begåvade
sångerskor utan i allra högsta grad lever ett eget jazzliv.
Till exempel genom sin egen trio som också gett ut en CD betitlad
"Take Your Time" och också i ett antal andra grupper.
Upp
Nickes & Toyas
Band
Torsdag
15 juli klockan 20.00
Niklas Alexandersson och Andreas Johansson är två Ewan-arvingar som liksom honom är
gitarrister. Här kommer de i en konstellation som jag tror gör
sin premiärspelning i kväll.
Niklas egen
hemsida
Upp
Jazzmyzz
Fredag
16 juli klockan 20.00
Lördag
17 juli klockan 14.00
Martin
Persson är en annan avkomma av Musikskolan och Ewan
som jag hoppas är bekant! Numera är han musikstudent i Stockholm
och alltmer anlitad musiker i olika sammanhang. Vi kan se honom inte bara
i eftermiddag utan också i morgon och på lördag tillsammans
med ESQ och Claes Jansson.
Upp
Victoria
Tolstoy
Fredag
16 juli klockan 22.00
Jag tycker Victoria är det närmaste vi
i Sverige har kommit den amerikanska traditionen. Hon har en dynamik och
ett utspel som för det mesta saknas hos svenska sångerskor och
för den delen även sångare. (De få som finns) På
debut-genombrotts - CDn "Smile, Love & Spice" hade hon idel etablerade
musiker med sig. Det säger en del om hennes jazzmusikaliska preferenser.
Hon har sedan dess jobbat mycket med Putte Wickman, Arne Domnerus, Jan
Lundgren vilket förstärker intrycket av hennes placering i jazztraditionen.
Hon svänger ordentligt vilket vi kunde konstatera vid hennes förra
jazzdagsbesök.
Upp
Harald
Svensson
Fredag
16 juli klockan 21.00
I vårt land finns massor av mycket bra och
intressanta jazzmusiker. Ett litet fåtal av dem blir omskrivna och
lanserade i allehanda medier. Det betyder inte att dessa är de mest
angelägna musikerna. Ofta betyder det bara att de varit på rätt
plats vid rätt tidpunkt och haft förmågan att säga:
"här är jag". I Down Beats favoritomröstning finns en kategori
som heter: "Talents worth more recognition". Eller nåt sånt.
Lasse Gullin var stamgäst där för att bara nämna någon.
Ni kanske räknat ut varför allt detta står under rubriken
Harald Svensson. Han har varit gäst under tidigare jazzdagar och med
eftertryck visat att han har en historia att berätta som är värd
att lyssna på. Han tillhör dem som låter musiken tala
och det talet är genomtänkt men också fyllt av överraskningar.
Tillsammans med Harald får vi också höra tenorsaxofonisten
Fredrik
Ljungkvist.
Upp
Monica
Zetterlund
Lördag
17 juli klockan 22.00
Jag tänker inte nämna damens ålder. Men hon varit yrkesverksam
som sångerska i 42 år. Förra året när hon hälsade
på oss tänkte jag att det nog var sista gången eftersom
hon sagt att hon inte ville turnera mer. Men hon kommer till oss i år
också. Jag har för mig att jag förra året bad er
att lyssna på hennes LP (finns på CD) "Waltz For Debbie". Nu
finns en ny favorit i nästan samma klass. Hennes inspelningar från
1960 med bland andra Thad Jones och Zoot Sims. "The Lost Tapes" heter CDn.
Går att köpa! Och framförallt att lyssna på. Det
som är spännande med den är att Monicas sång faktiskt
bär drag av andra sångerskor, annars brukar i alla fall jag
tycka att man aldrig missar att det är hon som sjunger. Det gör
man visserligen inte här heller men där finns nåt som kan
föra tankarna till andra sångerskor. Saxofonisten Ulf Andersson
känner
vi sen tidigare men hennes pianist Göran Lindberg har aldrig
varit hos oss. Hans namn förknippar jag med Gyllene Cirkeln och kompjobb
åt gästande musiker på 60-talet. Så för mig
åstadkommer han nostalgifrossa med medföljande Orkester-Journal-hallucinationer.
Upp
Claes
Janson
Lördag
17 juli klockan 21.00
Kommer tillbaka. Outstanding i den stil han representerar. Det blir kul
att höra honom tillsammans med Martin Persson som pianist. I över
tre decennier har Claes sjungit professionellt. Hela tiden i sin bluesinfluerade
stil och i så olika sammanhang som tillsammans med Georg Riedel i
en produktion av Barbro Lindgrens barnvisor och i sin grupp Good Morning
Blues.
Claes
egen hemsida
Upp
Luluk
Purwanto & Helsdingen Trio
Lördag
17 juli klockan 20.00
Lever i enlighet med titeln på senaste CDn: "Born Free". De turnerar
Europa runt i sin buss med hopfällbar scen. 100 konserter från
16 april till 6 oktober! Hennes intresse för att utöva en så
fri konstart som jazz har säkert uppstått ur hennes bakgrund.
Indonesien är en enorm blandning av språk och kulturer vilka
lever i harmoni med varandra. Musik och kanske speciellt jazzmusik är
ett språk som bryter ned det vanliga språkets barriärer.
Om man räknar in en blues på den Sibiriska tundran så
blir det en blues där likaväl som i New Orleans. Tillsammans
med Luluk hör vi René van Helsdingen på piano,
basisten Henry Franklin och trummisen Donald Dean.
Upp
MoodQuartet
Lördag
17 juli klockan 19.00
är nog en ganska ny bekantskap för de
flesta av er. De är till största delen Ewans senaste produkt
från improvisationsundervisningen på Musikskolan.
Marcus Måttgård- gitarr, Morgan Martinsson
- keyboard, Anton Larsson - bas, Andreas Sjögestam -
trummor
Marcus
egen hemsida
Upp
Till programmet
|